onsdag, juli 11, 2012

Att mista en vän

Troget har du levt vid min sida i alla dessa år. Förgyllt mina dagar med både glädje och smärta, irritation och kärlek. Och även om jag inte alltid behandlat dig på bästa sätt - låtit dig sova ute i regnet en natt, slagit omkull dig på den hårda asfalten, badat dig i snö och kastat dig i väggen - så förlåter du mig alltid. Men allt det goda har också ett slut. Igår flydde vi undan regnet du och jag. Du försökte hänga med men föll omkull och lämnade liggandes i regnet som öste ner. Först när jag stängde dörren bakom mig märkte jag att du inte var med, jag rusade ut igen, ropade förtvivlat och hittade dig kall och frusen. In i värmen - jag torkade dig torr och kramade dig så gott jag kunde. Du skulle klara dig! - trodde vi båda. Men efter en timmes lång telefonintervju, som du troget kämpade igenom även om du svimmade av flera gånger, var det dags att ta farväl. Vi sov en sista natt tillsammans, du väckte mig imorse och sa jag skulle ringa one last call. Din sista önskan. Skakig och med ett sorgset hjärta höll jag dig mot min kind när du tynade bort. Åh, min trogne vän, jag kommer aldrig glömma dig!

5 kommentarer:

  1. Ja såå int na bild tå ja byrja läsa.. så hä håxa jo byri koma tååra.... allt tills ja scrolla ner å såå en TILIFON!!! :D

    SvaraRadera
  2. Hahahah! :) Tu er int inda i da som vaalt läätta tå tilifon döik opp i sluuti.

    SvaraRadera
  3. Tråkigt att läsa men livet går sakta vidare även för dig utan din bäste gamle vän !
    Själv miste jag min bäste vän under rysliga omständigheter, bortrövad, våldtagen, upptuggad och begraven av min hjärtevän finnspetsen. Jo livet går vidare och läran att förlåta tuggar på :)

    SvaraRadera
  4. Varifrån får du allt...??? :)))

    C

    SvaraRadera

Varsågod och skriv en trevlig kommentar! Kommentaren syns dock inte förrän jag godkänt den.